Grattis Mandie Candie

Tack för en supertrevlig 18-årsfest Mandie! Jag hade verkligen jätteroligt! Min 17-årsfest ska bli minst lika awesome.
Gick dock runt och haltade hela kvällen, blödde ned Amandas golv och lämnade blodspår precis utanför hennes ytterdörr. Såg ju mysigt ut.
Alla gick runt och frågade vem som hade mens, men sanningen var att det var min stortå som blödde. Hade ett jättebråk med mamma och skulle i all min ilska slänga igen dörren med alla mina krafter. Det var bara det att min tå var i vägen. Märkte dock inte att det var den som varit i vägen förens någon minut efter. Jävlar vad det gjorde ont, och jävlar vad blod det kom. Tån var (och är fortfarande) för övrigt dubbelt så stor som den var innan. Och blå.
Gulligt.
Pappa ville att vi skulle åka upp och sy, men jag vägrade. Han försökte övertala mig i morse också men totalvägrade då med. Har varit på sjukhus så jävla många gånger så det krävs jävligt mycket mer än en halvt köttad stortå för att jag ska åka dit.

Nu kan jag knappt använda vänsterfoten alls, alvedon räddade kvällen igår.

Idag känner jag mig dock inge bra alls. Har fruktansvärt ont i hela kroppen och det känns som att mitt huvud kommer explodera vilken sekund som helst. Dessutom har jag knappt någon röst kvar, låter som om jag är i målbrottet. Jösses.
Åkte hem från Mandie vid 09:30 och gick och lade mig igen direkt när jag kom hem, vaknade inte förens halv tre av att någon frustrerat försöker komma upp i min säng.
Det är lillfisen Alva som mamma hade lovat att vara barnvakt åt några timmar idag eftersom storasystern Alicia ska ha 4-årskalas hemma hos sig, och Alva var minsann inte bjuden.
Jag hjälpte henne upp i sängen och hon gosade ned sig bredvid mig.
I typ 3 sekunder, sedan hoppade hon ner och sprang ut ur rummet med ett "emma, tommä tänn (=kommer sen)!".
Egentligen hade jag kunnat somna om, jag var så sjukt trött, men jag visste att hon snart skulle komma upp igen och väcka mig så det kändes inte som någon vidare idé. Istället lade jag mig för att titta på filmen "Up", hihi. Kände mig jättebarnslig, men jag älskar pixar-filmer.
Alva kom som väntat in i mitt rum lite då och då och höll mig sällskap.

Kommentera gärna

Skriv mer än gärna en kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
bloglovin