Lov. Lov, lov, lov. Äntligen. Det här behöver jag.

Jag ska ta dagarna som dom kommer. Inte planera för mycket. Ta det lugnt. Vara med kompisar, gå på stan, fota.. Det här lovet är efterlängtat. Så efterlängtat att jag skulle kunna börja gråta just nu, haha.
I Januari åker jag upp till min älskade Cicci. Du är mycket saknad qvinna! Mycket! <3

Idag har man varit barnvakt åt de tre vildingarna Alicia, Filippa och Alva. Gick faktiskt väldigt bra, jag fick leka med lego och sjöng "Nyss så träffa' jag en krokodil" se sådär femtioelva gånger i rad. Och jag fick absolut inte lämna Alicias rum. Gick jag ut surade dom ihop och gallskrek på mig att komma tillbaka och leka med dom. Det var bara att lyda.

Helt plötsligt kommer Filippa fram till mig och säger "Du ä MIN Ämma, Ämma!" och sen kramar hon om mina ben. Det är just sådanna stunder som vinner över alla sura ord och bitchslap's man kan få utav dem då och då.
"Ämma, ja' sa' hålla däj i haanden, nä tomte kåmmä! MIN Ämma"

Alicia är mer för Jakob. Hon är nog lite kär, tror jag. Men det är okej sålänge Filippa favoriserar mig. Hade varit surt om båda ungarna sket i mig. Alva skiter i allt och alla, typ. Hon vill bara åt mormor.