Nej.

Nu blev det jobbigt. Väldigt jobbigt.
Jag fattar inte varför jag gör såhär.
Jag fattar verkligen inte. Ni förstår inte hur jävla ont det gör.
Men samtidigt, vet ni ju inte ens vad jag pratar om.

Snart når jag botten.
Jag kan bara be till Gud och hoppas han hör.

Kommentera gärna

Skriv mer än gärna en kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
bloglovin