Vanlig dag.
En helt vanlig tisdag.
Jodå.

Så vad fan ska man skriva? Och jag som lovade mig själv att börja skriva ordentligt i bloggen - jag ska hålla det denna gången. Ni vet nog lika väl som jag att det kommer dö ut igen så småningom, men man kan ju försöka ett litet tag i alla fall.

Det gick skit på engelskan idag. Verkligen skit. Hoppas vet att jag är bättre än så. Jag skulle prata om en bok jag hade läst och var inte förberedd, och det var väl inga egentliga problem - men jag var så förbannat trött. Nickade till flera gånger när Kish och Emanuel läste sina. (Haha, förlåt grabbar)
När det väl var min tur hörde jag hur svengelskan tog över, även om jag gjorde mitt bästa för att koncentrera mig. Gud vad sur och besviken jag var på mig själv sen, även om det inte var så jätteviktigt.

Jag kom hem, och somnade i mamma och pappas säng. Vaknade av att Jakob stod och ringde 145 gånger på ringklockan, eftersom jag råkat låsa ytterdörren när jag kom hem, så att han inte kom in. Jälvar vilken salva jag fick när jag gick upp för att öppna dörren.


Sedan har dagen bara gått. Jag har varit jättetrött verkligen.
Nu ska jag ut en promenad med Algot, hade jag tänkt. Kom på så hilma mycket saker som jag behöver tänka igenom.
Tack gode Gud för ljumma vårkvällar, tack gode Gud för iPoden, och inte minst för musiken.
Hade varit trevligt om någon ville möta mig, men så kommer det inte bli, eftersom alla mina vänner tycker jag är dum i huvudet som går ut såhär sent på kvällarna. "Du är så naiv när det gäller sånt här, Emma! Du kan faktiskt bli våldtagen!"

Visst, kalla mig naiv. Men det är enda chansen för mig att få rensa tankarna, och bara vara för ett tag.