Trevlig dag igår.
Direkt efter skolan åkte jag till Bankeryd och satt barnvakt åt Filippa och Dexter i några timmar. De är så mysiga på två så det är inte klokt! Och deras hund Vega också. Gud så mysig hon är, hon var vid mig hela tiden och så fort jag satte mig på golvet för att leka med Filippa eller Dexter så kom hon och satte sig i mitt knä. Så himla mysig. Och söt.

Filippa gick runt med en lite leksakskastrull som hon rörde om i.

Filippa: Det här är Thomas soppa. Han vet hur man lagar soppa, han lägger bara i goda saker.. som.. ja, det vet jag inte, men det är väldigt goda saker. Och varm är den, så han säger att >den ska man inte äta varm<, och så blåser han.. Thomas vet hur man gör.
Jag: Haha, jaså? Vem är denna "Thomas" då?
Filippa (viskar): ..han kommer om natten..
Jag: Hahaha, va!?
Filippa: Ja, han är här nu!
Jag: Jaså? Vart då någonstans?
Filippa (Pekar på Dexter som kryper runt på golvet): Där.
Jag: Är det Thomas?
Filippa: Nej. Det där är Thomas kille.
Jag: ...o..okeej..

Knasiga unge.
Dexter, som nästan precis lärt sig gå, staplade runt på golvet och rev ut saker från väskor som Filippa packat så fint. Sedan skrattade han.

Vid sex kom Eric (min morbror och Filippa och Dexters pappa) hem och jag packade ihop mina saker och stack nästan direkt. Jag skulle med en buss till Lekeryd  vid tjugo över sju (till Alexandra, där också resten av klass ES1b var samlade) och tänkte att jag kanske hann hem lite innan så jag kunde hämta lite saker jag glömt.
Väl på bussen smsade Lovisa att Frida hade missat sin buss, och att jag kunde åka med henne med halv sju-bussen. Sagt och gjort, jag stuntade i att åka hem och åkte istället direkt ner till stan där jag träffade Frida, och vi tog sedan bussen ut till Lekeryd.

Det första vi gjorde hos Alexandra var att laga mat (tacos, för er som undrar).
När det var klart och vi hade satt oss vid matbordet var det någon som frågade om ett samtalsämne. "Första intryck" slängde jag ur mig lite sådär spontant, och det verkade alla nappa på. Vi lät ordet gå från person till person så att alla skulle få chans att säga något.
Det här var några av sakerna jag gick höra om mig:

Lovisa: Jag gillade dig inte. Jag tyckte du verkade instängd, och jag tyckte du var lite patetisk. (<////3 Detta måste jag säga gjorde lite ont, även om hon gång på gång påpekade att hon hade haft helt fel.)
Matilda: Jag tyckte du verkar intressant och ville lära känna dig mer. (Detsamma Matilda, höhö.)
Frida: Hahaha, vi gick ju på samma teater när vi var mindre, och då hade du svart, långt hår och lång lugg. Sedan hade du massa olikfärgade slingor i håret. Värsta emo! (Skrattade rätt hårt här, och ingen av de som satt vid bordet kunde föreställa sig mig som det emo jag en gång var.)
Alexandra: Jag hade bevakat dig på BDB ett tag och tyckte du verkade tuff. (Hihi.)
Jonathan: Jag tyckte du verkade ascool! (Aw!)
Zusanna: (Hm, kommer inte riktigt ihåg var du sa, men du läser ju min blogg - vad var det egentligen du tyckte om mig?)

De andra kommer jag inte ihåg. Det verkar här som om mest fick höra positiva saker, men det är nog för att jag har förträngt de andra sakerna jag fick höra. Det jag vet att några sa var dock att de tyckte att jag hade varit rätt inne i min musik och min mobil i början. Haha,  det är nog sant. Hoppas dock inte det är vad folk tror om mig i allmänt när de ser/träffar mig; att jag är en instängd tråkmåns utan någon som helst social kompetens.
Jag måste bara skriva ner det Carro sa när jag frågade henne dagen innan:
- Jag tyckte inte heller om dig.. jag trodde aldrig vi skulle umgås privat."
- Men va!? Varför!?
- Jag.. jag trodde du var för cool för mig. Trodde inte att du skulle vilja vara med mig.

Haha, så JÄVLA gulligt.


Resten av kvällen gick åt till att prata om allt och ingenting med allt och alla. Jag och Zusanna var på helspänn hela tiden i början eftersom vi inte gillar katter, och Alexandra har två stycken.

Matilda: Oj, var katten under bordet!
Jag: AAH! NÅGON SMEKTE MITT BEN OCH JAG TRODDE DET VAR DU JU :(:(

Fast katt-skräcken la sig lite ju längre in på kvällen vi kom.
Gick runt och petade på dem lite då och då och kallade dem fetton. Fråga mig inte varför, det kändes bara lite bättre då. En gång råkade jag sparka till den största av dem; han hade smugit in i köket när jag stod och drack vatten. Plötsligt strök han sig mot mitt ben och jag blev så rädd att jag råkade sparka iväg honom.

Well. Vid ett började mes-Emma bli trött. Jag satt i soffan med ett lakan som täcke och halvsov medans de andra pratade om att de inte alls var trötta och att de ville hitta på något. Jag ville strypa varenda en av dem.
Tillslut lyckades de enas om att sätta på en film. En liftades guide till galaxen blev det.
Det enda jag kommer ihåg av filmen var dels att det var delfiner i början som kommit till jorden för att varna oss om jordens undergång, och dels att det var ett folk på någon planet som gick utklädda till näsdukar för att de trodde att någon slags Gud hade nyst ut dem.
...Random.
Det var nog en film jag hade kunnat skratta åt om jag inte varit så jävla trött och somnat till hela tiden.

Vid tre började fler bli trötta (jag låg nu död i fotöljen) och började inta sina sovplatser. Jag, Matilda och Lovisa låg i vardagsrummet på övervåningen medans Zusanna, Jonathan, Alexandra, Erica och Ornina låg i Alexandras rum.