Ja, nu har de åkt :(
Jag grät inte.
Inte Lea heller.

Varför gråta, egentligen?
Eller är jag okänslig nu?


Aja, kom hem och somnade eftersom vi hade 5 timmars sovmorgon (halleluja!)
Vaknade dock klockan halv tio utav att mamma är skitarg för att Göran har ringt och undrat vart jag är.
Visade sig att våran lärare (som var med och sa hejdå till tyskarna) hade ändrat sig och bett oss komma på lektionen.
Tack för att någon sa det.

Så nu springer jag runt i halvpanik och sminkar mig samtidigt som jag lyssnar på en låt som egentligen inte alls passar när man är stressad, men den är helt sjukt vacker! Lyssna bara!