Vi kan ju börja med de fina händelser som inträffade i nyktert tillstånd! Utan att låta sorglig så var det väl inte så jättemånga - man hade ju som roligast på kvällarna när man var lite småfull.

Dagarna gick faktiskt jäkligt segt om ni frågar mig. Vi vaknade tidigt och kunde i de flesta fall inte somna om, så vi gick sedan hela dagarna och väntade på att klockan skulle bli åtminstone fem så vi kunde börja parta (vi hade en liten policy att inte dricka innan klockan fem på dagarna, ofta väntade vi "ända" till klockan sex).

Den enda soliga dagen på Emmaboda låg vi och solade på en liten asfalterad väg bredvid en liten skog. Jag låg på Annelis mage, Göran låg på min mage, Bea låg på Görans mage och Anneli låg på Beas mage. En fin liten fyrkant av fyra utslagna tjejer. Där låg vi och skrattade åt knäppa saker som hänt kvällen innan, och när Bea sedan påpekade hur kul det såg ut när våra huvuden guppade på magarna när vi skrattade, så skrattade vi ännu mer. Det blev en ond cirkel. Ju mer vi skrattade, desto mer guppade våra huvuden, och desto mer skrattade vi. Det tog några minuter innan vi lyckades samla oss helt, och vi låg istället och blundade i den stekande solen.

Jag vänder huvudet och blickar för några sekunder in i skogen. Till min stora förvåning får jag se hur två killar plötsligt sätter sig upp från ingenstans - mitt där inne i skogen! "Öh.. hur faaaan hamnade vi här..." "...iiingen aning hörrö..."

Sedan reser de sig upp och börjar gå mot oss. Eller, gå och gå, vingla är nog det rätta ordet. Båda håller i varsin halvfulla vinflaska. Skrattar till lite, blundar sedan och vänder huvudet upp mot solen igen. 5 sekunder senare dimper någon ned bredvid mig och Anneli. Det luktar vin. Han mumlar något med "tjena bruden" och böjer sig över Anneli. Tror han börjar pussa på henne, för hon mumlar något om att hon har pojkvän. Jag sätter mig upp och ser hur den andra snubben står lutat över Martina (a.k.a Göran).

- Heeeej sötnooooos, gud så fiiin du är. Vill du ha lite sex? Lite sex kanske? Pronto!

- ..Eh, haha.. nej. Du är full. Och jag har pojkvän.

- SÅ SÄGER DU ALLTID. Älskar du inte mig längre!? Du säger hela tiden att du har pojkvän! Hela tiden! PRONTO!

Han snackar på ett tag om hur Martina "alltid dissar honom" och att hon bara ljuger om att hon har pojkvän. Hans killkompis lägger sig i diskussionen för ett ögonblick.

- Du, kan inte min kompis få kyssa dig!?

- Nej, jag har pojkvän.

- AHA! Men bara så du vet så kommer din "pojkvän" ringa imorgon och säga "jag vill inte mer", och då kommer du ÅNGRA DIG.

- Haha.. eh.. jaha. Ja det skulle ju vara tråkigt!

Hon försöker lämna ämnet och berättar att hon precis varit och ätit pizza. Pronto-killen tittar på henne och utbrister "ja, lite för många pizzor ser jag!". Martina mumlar något om att han är liiite för ärlig för tillfället. Jag och Bea sitter och dör av skratt vid sidan om. Då tar pronto-killen tar i Martina och säger att han och "fröken fräken här" ska gå till parkeringen, pronto! Vi flabbar ännu mer.

Efter en stund verkar de i alla fall ge upp. Den andra killen reser sig upp och går fram till Martina. "Du Matilda, se till att din kompis Linnéa (Anneli) ringer mig  sen!" Sedan går de. Det är så charmigt med killar som kommer ihåg tjejers namn.