det var en gång en älg som hette Emma
Precis utkommen ur duschen och väntar på att maten ska bli färdig där nere. Har varit och (test)joggat i Axamo - första gången på 2 månader (gipsad fot, remeber?). Första stegen gjorde faktiskt rent av skitont, och jag måste ha sett ut som en skadeskjuten älg där jag haltade fram. Men jag gav mig inte! Jag vet ju att foten är helt läkt, så anledningen till att det gjorde så ont var ju bara för att benet inte var upptränat. Anyhow, jag fortsatte springa och det gjorde inte lika ont efter ett tag, så det var ju skönt. iPoden spelade Veronica Maggio och jag njöt av min första joggingtur på allt för länge, även om det var sjukt jobbigt med tanke på foten och att min kondis försämrats något otroligt.
På vägen hem frågade pappa om jag skulle passa på att övningsköra lite, och det lät väl bra. Sa dock att jag inte ville köra allt för länge eftersom jag kände mig så himla äcklig efter joggingrundan, och dessutom hade lite ont i huvudet.
Att övningsköra gick prima skinka, men när jag skulle gå från passargerarsätet till förarsätet fick jag en fruuuktansvärd smärta i vänster höft (det var vänster fot jag bröt, så det har nog med det att göra). Jag kunde knappt gå, utan staplade (denna gång som en halvt ihjälskjuten älg) till förarsidan och satte mig, och så fort jag hade gjort det så försvann smärtan, så att köra var som sagt inga problem. Men så fort jag skulle byta tillbaka till passargerarsidan igen fick jag ont och höll nästan på att brista i gråt. Fyyy vad ont det gjorde.
Likadant när jag skulle gå från bilen in till huset. Usch.
Får hoppas att det går över snarast..
Får trösta mig med tanken på att min bror inte kommer att vara hemma på 9 -underbara- dagar! Åh, lycka!
På vägen hem frågade pappa om jag skulle passa på att övningsköra lite, och det lät väl bra. Sa dock att jag inte ville köra allt för länge eftersom jag kände mig så himla äcklig efter joggingrundan, och dessutom hade lite ont i huvudet.
Att övningsköra gick prima skinka, men när jag skulle gå från passargerarsätet till förarsätet fick jag en fruuuktansvärd smärta i vänster höft (det var vänster fot jag bröt, så det har nog med det att göra). Jag kunde knappt gå, utan staplade (denna gång som en halvt ihjälskjuten älg) till förarsidan och satte mig, och så fort jag hade gjort det så försvann smärtan, så att köra var som sagt inga problem. Men så fort jag skulle byta tillbaka till passargerarsidan igen fick jag ont och höll nästan på att brista i gråt. Fyyy vad ont det gjorde.
Likadant när jag skulle gå från bilen in till huset. Usch.
Får hoppas att det går över snarast..
Får trösta mig med tanken på att min bror inte kommer att vara hemma på 9 -underbara- dagar! Åh, lycka!
Kommentera gärna
Postat av: Vince
Puss på dig din halv ihjälskjutna älg! :*
Trackback