Mycket trevlig kväll igår med fin-fina flickor! Först blev jag och Julia hämtade av Mandie Candie, som körde oss till Stadsparken för en liten trevlig kvällspicknick. Mandie hade med sig en stor korg med både chips, bullar, wienerbröd, saft och choklad i, haha. Så mysigt så! Lite pinsamt bara när hon frågade vad jag och Julia hade med oss, och svaret blev "eeeh... inget..". Det gjorde dock inte så mycket, vi kalasade på Mandies godsaker! Väl i stadsparken försökte vi hitta ett bord vi kunde sätta oss vid, men alla var upptagna av antingen småbarnsfamiljer (VAD gjorde småbarnen där? Klockan var ju långt efter bolibompa!) eller fotbolsspelande ungdomsgäng. Tillslut lyckades vi i alla fall hitta ett - mitt i lekparken. Det fick duga!
Vi hade det jättemysigt där vi satt, mitt ibland skrikande/springande/gungande/klättrande barn. Pratade om allt och ingenting och drog små skämt om Mandies skjorta. Hon slog oss.
Ååh vad jag vill berätta denna komiska händelse om skjortan, men jag är osäker på vilka som läser min blogg - jag vill inte att fel personer ska läsa det.
Vi får helt enkelt lämna den informationen ute!
Efter ett tag träffade vi på Angelica och Liv från som går/gick andra året på Estet Teater. De joinade vår lilla grupp, och jag började genast prata med dem om teatersporten i torsdags. Angelica påstod att treornas "Mac Gywer" var bättre än ettornas! Hur vågar hon? Vi var awesome. Skitbra. Bäst. Så det så!
Sedan fick jag reda på att Liv ska gå om av personliga skäl, så då skulle hon alltså börja i vår klass nästa år. Mycket trevligt! Liv och jag gick i samma teatergrupp för några år sedan, om det skulle vara intressant att veta. Fniss.

Efter att ha varit i Stadsparken i hela 2½ timma så bestämde vi oss för att åka vidare. Vi ville till något ställe där vi kunde vara helt själva, och Mandie kom med den briljanta idén att åka till Hisingstorpskolan - min gamla låg- och mellanstadieskola. Det var bara det att när vi väl kom dit var stället fullt av pubertala 13-15åringar. Det spelades brännboll, och jag såg till och med en moppe så fint parkerad vid hockeyrinken som ligger på skolgården. Åhå - vi var inne i deras revir! Det satt till och med några i skogen, och de tittade farligt på oss när vi gick förbi. Uuuh, läskiga ny-tonåringar. (Säger den oh så världsvana 17åringen...)
Aja, vi var för lata för att åka någon annanstans, så vi gick och letade upp ett litet undanskymt område på skolgården där vi sedan satte oss. Som tur var stod det massa bord där, så vi slapp sitta på marken. Men när vi satt där och såg in i klassrummen som var fyllda med fula teckningar och andra saker som antagligen skulle föreställa någon sorts konst, så kom liksom barnasinnet tillbaka. Jag och Amanda hittade varsin pinne som vi började fäktas med, och bredvid stod Julia och klappade händerna som ett jävla mongo. Sedan körde vi lite riddarspel och brännboll. Snacka om att vi gick in för det - brutala krigsvrål hördes lite då och då från alla tre, och snart hörde vi hur de farliga ny-tonåringarna i skogen började härma oss. Det var alltså sånt man tyckte var kul när man var 14? Att härmas? 3 års skillnad är enormt mycket i den här åldern.
Fast okej. Nu klagar jag på dem - och ändå var det vi som red runt på våra pinn-hästar och lekte krig. Suck.

När vi hade tröttnat på pinnlekar så tog vi fram min iPhone och gick loss till musiken. Mandie sa åt oss att strippa - sagt och gjort! Jag tog upp pinnen igen och dansade (extremt sexigt) runt den, och Julia började åma sig runt en pelare. Mandie tittade lite på henne och utbrast sedan "lite väl tjock kanske..".
Jag och Julia dog.

- HAHA, VAFAN AMANDA!? VADÅ "LITE VÄL TJOCK"!?
- NEJ, ASSÅ, HAHAHA, JAG MENADE PELAREN :(

Sjukt roligt atm. Stackars Julia, haha!